ROSENS NAMN av Umberto Eco

Nu e vi på 1300telet i ett Italienskt Benedektinkloster.
Vi har en tysk ung munk som heter Adso, en engelsk munk som heter Willaim
Klosteret har ett jättebibliotek som ingen mer än bibliotikarien får vara i.
Det mesta handlar om en bok som ska finnas i nåt som kallas "finis Africae"
Men munkar dör och William ska lösa mysteriet.

"Det bästa för en bok är att bli läst. En bok består av tecken som talar om andra tecken, vilka i sin tur talar om tingen.
Om intet öga läser boken, står den där med sina tecken; som icke ger upphov till begrepp, och följaktligen är den stum"

Jag brukar inte läsa deckare men Camilla sa att jag skulle läsa just den här. Vi var på loppis i Björkvattet för några år sen då jag hittade några böcker.
Den är inte hemsk, men på något vis jävligt bra och spännande.
Ett antal mord sker, men man får på ett roligt å enkelt sett veta att det sker, innan det sker.
Vilket inte förstör boken, konstigt nog.
Sen är mycke text på latin. Det finns översättning, det kom jag på när jag läst nästan hela boken. Men det går att läsa fast man inte förstår allt. Det ger boken en speciell touch.
Boken e skitbra och jag ska nog läsa om den och då läsa översättningarna oxå.
Den är lite tung i mellanåt, men det gör inget. Har man börjat läsa kan man inte sluta.
Det blev så att de blev mina munkar!!